fat kills beauty

Alltså det känns ganska konstigt att "bättre" än jag gjorde förut, alltså mer kalorier än jag gjorde förut när jag räknade..

Jag brukade ju försöka hålla mig på ett intag runt 500-800 om dagen men vissa dagar blev det mindre och vissa dagar blev det mer..

Men för mig funkade det inte att få i mig så pass lite energi, okej att jag blev mätt och så för jag åt mycket kalorisnål mat .. men min kropp och hjärna gillade det inte, humörsvängningar som attan, deppig och orklös..

Jag började med mitt försök att minska i vikt för typ 1½ år sedan, och då började jag räkna kalorier och förskte hålla mig runt 1000 kcal / dag men det blev ju samma där.. vissa dagar mer och vissa dagar mindre..

Och då lyckades jag gå ner 12kg och jag blev väll ivrig då antar jag..

Jag minskade mitt intag och då minskade även viktnedgången.

Jag började få ett riktigt osunt tänkande kring mat och mitt beteende liknade en bulimiker..

äta - ångest - hetsa - kräkas - ångest - hets - kräkas - o.s.v..

Jag skulle ALDRIG i mitt liv tänka att jag någonsin skulle spy frivilligt men så blev det.. jag var inte jag.. obehagligt..

Jag tänkte väl att det var en enkel utväg.. äta vad jag vill och endå gågick  ner i vikt..

Eller ja.. det val väll det jag trodde.. jag ner en vecka sen gick jag upp igen.. som en jojo..

Jag tyckte attdet kännes logiskt då, att minska intaget radikalt och på så vikt minska vikten snabbare..

Bullshit.. det var ju då jag fick i mig mersom jag gick ner i vikt..

Så nu ska jag hålla mig runt 1000 kcal och försöka att inte hamna i onunda tankar..

Det handlar ju trots allt om att ändra sitt tänkade kring mat och bibehålla det resten av livet.. jag antar att jag insåg att jag inte vill tänka som en bullimiker resten av livet..

Maten är ingen fiende, men endå ingen vän.. ett måste, ett bränsle.. 

Jag kontrollerar maten, inte tvärt om..